Jag har ont i magen. Fick det nyss och det är alltid tråkigt att ha ont någonstans. Känns som magknip. 

Idag gjorde jag ingenting väldigt länge och sedan gick jag lite på stan. Ville gärna spendera pengar men har inte några så det fick vara. När jag sedan kom hem blev jag så sugen på mat. Och att äta. Att hålla i bestick och skära i en grillad köttbit. Att sätta mig på en restaurang och ta en öl medan man väntar på maten.

Jag har haft mina bruna byxor idag också. Får passa på medan de passar. =) Jag prövade lite andra kläder också och det är upplyftande. T ex min kjol som jag köpte till min examen förra året och fick ha uppe i midjan istället för på höften där den ska sitta och nu sitter! Så nu måste jag ha kjolen snart!  

Jag och Bumpe var hos hans morföräldrar och mormodern såg och påpekade  på en gång att jag hade gått ner i vikt. Och frågade hur mycket, men jag svarade sanningsenligt att jag inte har vägt mig på länge så jag vet inte. Sen när vi skulle gå sa hon det igen. Roligt. Jag ser fram emot måndag. Det ska bli så kul att se vad vågen står på. Och ni som läst hela bloggen vet ju att jag hade lite panik över att inte komma under min gräns som jag kämpat med i flera år. Men jag måste säga att jag inte känner mig orolig. Jag tror att om jag inte har kommit under så är jag nära och oavsett vad det står på vågen på måndag så kommer jag gå ner mer de tre veckorna som sedan är kvar på helfart. Och inte att förglömma så kommer jag att ha 19 veckor i höst på mig att gå halvfart så att jag kan gå i mål till Jul.  

Woohoo. Jag känner mig mycket hoppfull. Och jag längtar efter mina kräftor som jag ska äta. MMm många.

Idag såg jag på Martha Stewart show att de gjorde Whoopie-pie. Det såg gott ut. Och jag gillar att baka Jag har tänkt att det är dumt att låta bli att baka eftersom jag tycker om att göra det. Men jag har kommit på en strategi. Jag kommer, om jag bakar, att ta med mig mycket till jobbet så att andra ska äta upp det. Och sedan får jag träna på att inte äta upp allt som är hemma, för det är ju det det här programmet går ut på. Att klara av vardagen som en normal människa.

Jag känner att jag har en möjlighet att ändra mitt beteende. Skönt. Och jag tror nästan att det är lättare när man (jag) har så mycket som jag har,  som jag ska gå ner. Om jag bara gått några veckor på helfart hade jag inte hunnit komma så långt i tanken som jag redan kommit och då hade jag börjat äta innan jag visste hur jag skulle bete mig. Jag hoppas någon förstår vad jag menar. Och jag försöker redan nu planera bort kolhydraterna i början och har några saker som jag ändå kommer att göra t ex laxlasagne som jag hittat ett recept på. Men jag har också tänkt ut att jag ska göra det i en liten form och inte i två stora som jag brukar. Och hur många portioner jag ska bestämma att det är i den formen innan. Beroende på hur många gram fisk det är i. Och som vi tror kommer jag packa den full med lax! =)  

Alla som tror att jag kommer klara det för att jag är en envis jävel ropar ja nu: JAAAAAAA!!!!! 

 

Jenny

10 juli 2008 08:55

Klart att du kommer klara det!!!

Jag ska börja trappa upp om några veckor, beror lite på när jag når min målvikt men har redan nu börjat samla på mig massa recept och webbsidor med inspiration som jag kommer använda mig av och köra efter en strikt planering i början (är tanken nu iaf...) för att få kontroll på vad jag äter!

http://www.nujaklar.blogspot.com

 

Fia

10 juli 2008 11:20

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!

 

Linda

10 juli 2008 15:53

Jaaaa, klart du fixar detta. Din motivation är på topp o du planerar redan ditt framtida beteende....luktar framgång lång väg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag när jag går in på bloggen står det att det kommer komma reklam på min sida. Och det vill jag inte så jag flyttar till http://hennessommar.tumblr.com  Så jag kommer inte skriva mer på denna blogg men undrar om den kommer försvinna med tiden eller...

Jag är så darrig i kroppen. Jag drack två kaffelatte när vi käkade brunch och det var för mycket för mig. Det är ju så gott men påverkar verkligen kroppen. Blev dålig i magen också. Typiskt.    I övrigt då? Jo då det suger. Nä jag skämtade lite. ...

Tack för att ni finns. Det känns skönt. Och jag är så labil för stunden att det räcker med att läsa era kommentarer för att jag ska börja gråta. Tack. Behöver hjälp och stöd. Men först sushi.    Jag vill ha barn. Har jag sagt det? Nu vet ni. ...

Jag är en. Jag mår inte bra. Det är sant. Men det är psykiskt. Inte fysiskt. Men jag är hemma. Japp. Och har dåligt samvete mot mig själv. Men jag orkar inte gå dit nu. Hoppas på nya krafter på lovet. Förlåt mig, förlåt mamma. ...

Jag skickade ett mail till dig med min mobil i dag på jobbet, men jag ser inte att det har skickats. Har du fått något? Fattar inte vad som har hänt annars. Det var jättelångt och supernegativt. Synd om du missade menar jag!  ...