Tänk att fem veckor har gått. Och i morgon ska jag mäta och väga mig. Äntligen. Det känns som evigheter sedan. Förr när jag har gjort mina viktminskningsförsök har jag trott att jag gått ner i vikt men mina kläder har inte känts annorlunda. Denna gången tror jag inte att jag gått ner så mycket (jag hoppas naturligtvis), men jag känner ju enorm skillnad på kläderna. Mina bruna byxor sitter inte längre riktigt snyggt där fram och de hänger där bak. Jag försöker intala mig att det är för att de har töjts ut, men det är 100% polyester och sådan polyester som inte töjer sig någonting. 

Jag känner mig väldigt sladdrig i skinnet och det är ju också ett tecken på att fettet under huden försvinner. Man (jag) känner sig (mig) alltid som tjockast när det är sladdrigt på min kropp, men jag försöker denna gången att inse att jag blivit mindre. Jag har inte känt mig lika sladdrig förut utan det har kommit de senaste två dagarna. Hoppas huden drar ihop sig snabbt! (Kommentar av den eviga optimisten!)

I morgon innan mötet ska jag träna och jag ser fram emot det. Det känns som om mina muskler har saknat att röra på sig. Och jag vill ta i. Sen ska jag väga mig. =)

Jag tror att jag ska mäta mig på morgonen. Nog bara för att jag inte klarar att vänta längre. Men jag borde vänta tills på kvällen. Om jag då inte har förlorat så många centimetrar så hinner jag inte stressa upp mig så att kroppen samlar på sig vätska och sånt.

Ja ni ser att detta upptar stor plats i min skalle. Och både idag och igår gick jag och Bumpe till Siesta som är en jättemysig kvarterskrog. Bumpe har ätit båda dagarna och jag har druckit kaffe och mycket vatten. Det kändes ändå ok. Inte roligt att inte äta, men bra och starkt.

Idag efter vårt Siestabesök gick vi till Åhlens och Bumpe köpte säsong tre av Gilmore girls till mig. Mycket trevlig överraskning.

Jag ska nu se första avsnittet. Oj vad jag är spänd inför i morgon. Men efter att jag blev 25 har dagarna bara rullat iväg så det lär snart bli imorgonkväll ändå. 

Ha det bra alla där ute och heja på om ni som jag kämpar mot fettet som har tagit över våra kroppar. =) 

Btw: Te är fan ta mig överreklamerat! Det gick bra att dricka om det finns mjölk och lite lite socker i, men utan smakar det ingenting alls! Bara luktar. Sicken överdrift!  

Igår var en tung dag. Jag skämtar inte. Jag var på dåligt humör för att jag tyckte det var så orättvist att jag är fet. Ja det är jag som har gjort så att jag är fet men jag behöver inte tycka att det är rättvist ändå! Så det så! 

Idag har varit bättre men jag är hungrig idag. Och klockan är bara fem över halv sju så jag vågar inte äta min sista soppa för dagen än. Men vatten är ju gott så jag tar väl lite till. Skål!

Jag inser att det inte är roligt att äta soppor nu när solen skiner och det är fredagskväll och jag gärna hade satt mig på en uteservering och tagit ett glas vin och ätit något gott. Och så ska jag äta nån sketen liten soppa? 

Jag har städat idag. Skönt men inte färdigt. Det verkar som att köket alltid blir kvar. Tråkigt. Kanske gör det senare eller i morgon. Jag har inga planer för helgen. Det känns konstigt. Det brukar alltid vara massa saker som vi ska göra. Dock infinner sig tanken att vi borde göra det där som vi inte hinner annars nu då. Men vem villl åka till soptippen en lördag? Va, eller rensa i källarförrådet? Eller tvätta fönstren? Jag tror inte att jag vill det. Kanske att vi ska åka och bada om det är fint väder i morgon för jag har hört att det är sommar.  

Mmm jag har trivts idag. Jag har känt mig fin i min kjol. Och jag har gillat att se mig. Jag har fått kommentarer idag om att jag är fin och jag har (med blandade känslor) sett att killar/män har tittat på mig på ett sätt som de inte har gjort på ett bra tag. Nästan läskigt om jag ska vara ärlig. 

Jag har jobbat och passade på att skriva ut recept från nätet. Mycket bakning av Leila. Jag vågar inte skriva ut recepten med mat, bättre att vänta med det tills att jag ska äta.

Idag har jag känt att jag börjar älska mig igen. Att vara glad för att jag är jag och för att jag är så bra. Och snygg.

Bumpe sa flera gånger att det lyser om mig nu och att jag ser piggare ut.

Det blir inte mer skrivet idag. Älska er själva. Det verkar vara en väldigt trevlig känsla! Vågar inte skriva definitivt efter bara en spirande känsla hos mig. Tack för att ni ropade JA. För jag är en envis jävel!   

Jag har ont i magen. Fick det nyss och det är alltid tråkigt att ha ont någonstans. Känns som magknip. 

Idag gjorde jag ingenting väldigt länge och sedan gick jag lite på stan. Ville gärna spendera pengar men har inte några så det fick vara. När jag sedan kom hem blev jag så sugen på mat. Och att äta. Att hålla i bestick och skära i en grillad köttbit. Att sätta mig på en restaurang och ta en öl medan man väntar på maten.

Jag har haft mina bruna byxor idag också. Får passa på medan de passar. =) Jag prövade lite andra kläder också och det är upplyftande. T ex min kjol som jag köpte till min examen förra året och fick ha uppe i midjan istället för på höften där den ska sitta och nu sitter! Så nu måste jag ha kjolen snart!  

Jag och Bumpe var hos hans morföräldrar och mormodern såg och påpekade  på en gång att jag hade gått ner i vikt. Och frågade hur mycket, men jag svarade sanningsenligt att jag inte har vägt mig på länge så jag vet inte. Sen när vi skulle gå sa hon det igen. Roligt. Jag ser fram emot måndag. Det ska bli så kul att se vad vågen står på. Och ni som läst hela bloggen vet ju att jag hade lite panik över att inte komma under min gräns som jag kämpat med i flera år. Men jag måste säga att jag inte känner mig orolig. Jag tror att om jag inte har kommit under så är jag nära och oavsett vad det står på vågen på måndag så kommer jag gå ner mer de tre veckorna som sedan är kvar på helfart. Och inte att förglömma så kommer jag att ha 19 veckor i höst på mig att gå halvfart så att jag kan gå i mål till Jul.  

Woohoo. Jag känner mig mycket hoppfull. Och jag längtar efter mina kräftor som jag ska äta. MMm många.

Idag såg jag på Martha Stewart show att de gjorde Whoopie-pie. Det såg gott ut. Och jag gillar att baka Jag har tänkt att det är dumt att låta bli att baka eftersom jag tycker om att göra det. Men jag har kommit på en strategi. Jag kommer, om jag bakar, att ta med mig mycket till jobbet så att andra ska äta upp det. Och sedan får jag träna på att inte äta upp allt som är hemma, för det är ju det det här programmet går ut på. Att klara av vardagen som en normal människa.

Jag känner att jag har en möjlighet att ändra mitt beteende. Skönt. Och jag tror nästan att det är lättare när man (jag) har så mycket som jag har,  som jag ska gå ner. Om jag bara gått några veckor på helfart hade jag inte hunnit komma så långt i tanken som jag redan kommit och då hade jag börjat äta innan jag visste hur jag skulle bete mig. Jag hoppas någon förstår vad jag menar. Och jag försöker redan nu planera bort kolhydraterna i början och har några saker som jag ändå kommer att göra t ex laxlasagne som jag hittat ett recept på. Men jag har också tänkt ut att jag ska göra det i en liten form och inte i två stora som jag brukar. Och hur många portioner jag ska bestämma att det är i den formen innan. Beroende på hur många gram fisk det är i. Och som vi tror kommer jag packa den full med lax! =)  

Alla som tror att jag kommer klara det för att jag är en envis jävel ropar ja nu: JAAAAAAA!!!!! 

Jag är fan bäst. Jag vaknade i morse och var glad. Inte att jag vaknade och efter en stund kände jag att jag var glad utan jag var glad när jag vaknade. Sedan pratade jag med min älskade mamma som också fan är bäst! =) Jag ska träffa henne nästa vecka och hon vet fortfarande inte att jag Xtravaganzar. Konstigt.

Sen gick jag och fikade med en kompis. Roligt och längesedan.

Iväg till Viktcentret och pratade med A. Det var ju träff igår som jag missade eftersom jag jobbade. Hon fick adressen till bloggen och vi får väl se om hon gillar den! Äh självklart gillar hon den för idag är jag fan bäst.

Jag vibtränade och satt 30 minuter i massagestolen.

Nice.

Sen träffade jag en annan kompis som har gått ner 17 kg med Xtrav. Hon tyckte att det syntes stor skillnad =).

På vägen hem köpte jag mig en bukett blommor. Tihi. Det var jag värd.

Jag har inte ens berättat det coolaste.

Jag har idag haft på mig de byxor som jag köpte hösten 2001 och kunde ha en gång. Den enda gången jag hade dem kunde jag knappt gå och absolut inte sitta i dem. Det bullade på låren och jag fick ont i magen för att de satt åt så mycket. Idag har jag haft dem. Ute och gått. Och om jag står upp så sitter de inte ens åt runt låren. Fatta så coolt det är.

Absolut värt en bukett!

Och tack för era kommentarer. Jag lovar att svara på era frågor någon gång! =)

Jaha nu är dagen till ända. 

Igår skrev jag ingenting. Jag och Bumpe var i Höllviken hela dagen och när vi kom hem framåt åtta och hade vattnat alla svärmors blommor så orkade jag inte ens öppna datorn. Fan nu ljög jag. Jag öppnade den viss för att kolla om jag hade fått några kommentarer. Det hade jag inte fått och därför orkade jag inte skriva något.

Dagen var skön och jag satt mycket i solen. Min bränna jag lyckades få förra gången det var sol hade nästan försvunnit så det var skönt. Bumpes moster kom fram till mig och sa att jag måste ha gått ner mycket i vikt för hon kände inte igen mig bakifrån utan fick gå fram och se mig från sidan för att veta vem det var. Så SJUKT roligt att höra. Jag har inte nämnt det för henne innan nämligen. Som för så många andra. Nu höll jag på att skriva men hon är den enda och ingen annan har sett någon skillnad, men det stämmer inte. Det är bara min, otroligt nog, bristande självkänsla som ger mig sådana tankar och reaktioner. Det suger ju. Jag känner stor skillnad och Bumpe gör det också. Och vet ni vad han sa häromdagen, det underbara livet? Jo han sa att det ser ut som att jag är längre nu än förut. Coolt!

Idag har jag jobbat. Det är inte roligt. Men det var bara fem timmar och fyra gånger till så jag får bara ta och stå ut.

Sedan åkte jag och dansade. Nice. Jag trodde att jag skulle ha ont i rumpan, för jag har träningsvärk efter att igår ha hoppat mycket ( i alla fall nästan mycket) i en stor studsmatta. Att ha spelat strandtennis och att ha simmat. Inte mycket det erkänner jag, men jag kan också erkänna att jag inte har tränat eller rört mig någonting de senaste två veckorna. Jag har inte orkat och jag har ansträngt mig att  bara tänka bra tankar. och inte stressa över viktnedgången! =) Så igår gjorde jag ju då mycket i jämförelse! Och idag dansade jag flera danser. Nog i a f trettio minuter träning.

Idag tog jag tag i min fettdepå på insidan av låret och det måste ha minskat enormt mycket. Ja självklart finns det kvar, men fan inte lika mycket! Ha ha. Det är jag mot fettet baby!

Och jag vill att Bumpe ska ta mig på rumpan så att han får känna efter om han också känner skillnad! Tihi! Snuskigt och roligt!

Jag måste upprepa mig. Fatta att halva tiden har gått!!! Kan ni tänka er. Om lika länge får jag börja äta igen! . . . Hm det känns ju inte som kort tid.

Det känns som lång tid kvar. Men halva är avklarad. japp.

Skönt att Fia är tillbaka. Välkommen. Jag har saknat inlägg från dig. Jag får fråga om din semester på din blogg

Nu måste jag jobba skriver mer sen.