Jag har varit och pratat länge med min hälsokonsult. Det var ett givande samtal. Det är många tankar som virvlar omkring och ännu fler nu efter samtalet. Hon frågade om jag verkligen var motiverad för att köra helfart och jag vet inte. Jag vill gå ner till det jag sagt innan jul, men jag är inte lika motiverad som innan sommaren då jag verkligen vantrivdes med mig och min situation. Nu tycker jag att jag är rätt snygg och ja för stor men helt ok. Och då är det svårare att hitta den glödande motivationen. 

Jag vill så mycket och vi insåg, jag mest, att jag gör massa saker och tycker inte att jag gör nog. Även om jag gör massor tycker jag att jag har misslyckats för att jag inte gjort allt. T ex den här veckan är jag ju ledig. Men jag har skrivit en lång lista med saker jag ska göra och vill göra. Och om jag inte gjort sakerna tycker jag att jag har misslyckats lite. Så även om jag ligger och har det nice för att jag behöver vila, har jag otrevliga känslor av misslyckande över mig.

Jag jobbar heltid på ett jobb långt borta som gör att jag har tre timmars färdväg varje dag. Jag ska börja ha en cirkel i teckenspråk på tisdagarna så jag stannar i skolan då. Jag kommer gå bredvid nu för att jobba på Jesus Christ när M behöver vara ledig eller vill det och jag har sagt att jag egentligen bara kan på helgerna. Och jag vill verkligen träna. Friskis fredag och söndag och en gång på viktcentrat på onsdagar. Varannan måndag har vi träff och på torsdagar är det dans.  När jag rabblar upp det är det många saker och det inser jag, men ändå. Om jag inte orkar något av det är jag missnöjd med mig själv och känner mig misslyckad. 

Jag tror att jag måste jobba med det och ändra min tankegång, men jag vet inte hur jag ska göra det. Jag har inte tänkt på mig själv som någon som har höga krav på sig, men det har jag nog. A trodde att jag hade svårt att säga nej och det har jag inte. Är det något jag inte vill så säger jag gladeligen nej. Men kanske att jag inte orkar med allt jag vill heller. Kanske att jag måste säga nej till något och vad ska det då vara???

Cirkeln är redan i full gång och det vill jag verkligen. Jag skulle ändå inte komma hem före nio så då är det bättre att sova i skolan och få sovmorgon på onsdagen.

Jobba måste jag ju och så är det bara.

Träningen är så väsentlig. Och det känns överkomligt.

Vad har jag kvar? Träffarna på måndagarna, eller dansen på torsdagarna?

Eller ska jag behöva låta bli att jobba på teatern, detta som jag tycker så mycket om? 

Vad ska jag göra????

HJÄLP!

A frågade också varför det skulle vara dumt att ändra målet och bli färdig i februari istället för innan jul. Och det räckte med att hon sa det så kändejag mig misslyckad och att jag hade misslyckats. Jag gillar det inte. Hon sa också att det kanske är så att jag behöver en period att äta halvfart och känna att jag klarar att hålla vikten och träna bra ett tag för att få full motivation igen. Jag vet inte HJÄLP! 

Jag har varit på Ikea och handlat. Helt onödigt men roligt. Humor att köpa fint inslagspapper till julklappar när jag inte har råd att köpa så mycket julklappar. Snacka om ironi. Men det är så roligt med jul. Jag planerar en del inför julen och hoppas på julnumren som kommer ut i november. Mhm. 

Jag har ätit en soppa. Två to go. Jag är hungrig men det är inget ovanligt. Och jag ska på massage sen vid ett.

Jag funderar på vem som ska putsa mina fönster. Om jag bara satte igång skulle det snart vara gjort, men det verkar omöjligt. OM jag hade tänkt på det innan så skulle jag fixat någon som kom hit, men nu är det nästan försent. Jag är bara ledig i morgon också. 

Fan så svårt det är att inte äta. Jävlar också. Två vänner från Kalmar var här och satt på uteserveringen och ville att vi skulle komma och det ville jag naturligtvis eftersom vi så sällan träffas. Men fan va svårt att sitta och dricka te och vatten när de äter gott och dricker goda högkaloridrycker med alkohol i. Åh så hungrig jag är. Jag hämtade en meny och kollade i den så många gånger, men jag åt inte. Och nu är vi hemma igen och jag är så hungrig och irriterad över att jag inte äter. 

HUNGRIG!!!!!!

Inte roligt.

Tråkigt.

Bajs också.

Och vatten hjälper fan inte mot hunger och sug. Så tråkigt. Är det någon annan som har det tråkigt???

Känner mig ensam och hungrig.  

Jag har varit och klippt mig. Det är fantastiskt skönt. På vägen hem köpte jag en bukett blommor till mig. Ha ha. Och jag ska snart äta min andra soppa för dagen. Och ja det är första dagen. 

Igår gick jag på stan och köpte massor med saker. Bl a två par byxor på HM. Ena paret i 44 och ena i 42. Konstigt. Men det är väl meningen med detta? =)

Jag är ledig denna veckan och det är så skönt. Precis vad jag behöver. Jag gick på möte i måndags och det är nog bra att träffas, men det känns inte som att de flesta andra där inser att det krävs ett omlägg av vanorna för att inte åka dit igen. Eller det kanske de gör men det låter inte så. Jag har bestämt att jag ska träffa A i morgon och prata med henne.  Så istället för att träna idag gör jag det i morgon. 

Och så var jag på Jesus Christ Superstar-genrepet igår. Det var. . . bra. Jag vet inte om jag tycker om Ola Salo. Men jag tycker inte att hans röst räckte till för rollen som Jesus. Sedan var det många bra sceniska lösningar och andra bra gestaltningar. Men så konstigt att höra den på svenska. Jag kommer antagligen bli van om det är så att jag ska jobba på den mycket.

Och nu är jag hungrig. =(. Kanske ska spela lite guitar hero. He he. Har hittat min favorit. Cliff of Dover på medel. Mhm så trevlig den är. Men jag har inte satt den någon gång. Jag har varit två toner ifrån.  

Tack för kommentarerna. Det hjälper mycket. Och Anna: Hoppas allt är ok. Jag har läst att om en kvinna har gått ner mycket i vikt snabbt så är det vanligt att det uppkommer knutor i bröstvävnaden och att det inte är farligt. Hoppas att så är fallet för dig också. Kramar!!  

Om jag hade klarat att gå på soppor sedan jag bestämde att jag skulle det hade jag nästan varit färdig nu. Upplyftande tanke? NÄ. Skulle inte tro det. 

Shit. Tiden flyger iväg men om jag går på soppor så sniglar de sig fram. Jag måste komma igång med träningen och det är inte lätt när jag är så trött som jag varit i flera veckor nu. Jag har ledigt från jobbet veckan som kommer och jag kommer njuta av den och försöka hålla igång kroppen så att det blir naturligt igen. Jag ska antagligen klippa mig också, jag ser helt idiotisk ut nu och jag tror att det känns bättre och som en nystart om jag blir fin i håret.

Hoppas kan man ju. Hur är det med er då?  

Japp jag har haft mycket att stå i och jag är så trött på kvällarna att är inte min dator ipluggad så den sätter igång på en gång så orkar jag inte starta den. Jag sitter nu kvar på skolan och skriver några rader.

Jag äter nu.

Sedan på torsdag ska jag köra helfart. Jag förstår om ni tröttnar på mig och jag är rätt trött på mig också. Men jag försöker. Och imorgon ska jag på lantbruksmässa i Jönköping hela dagen och behöver äta då. Ni som känner mig utanför denna bloggen förstår att det inte ligger inom min intressesfär. Jag klarar inte att gå på helfart imorgon.

Jag har inte så mycket mer att säga. När jag pratade med min syster sist så kom jag på att jag är rätt nöjd med hur jag ser ut nu och jag kan inte se hur jag kommer se ut när jag väger mindre. Om jag är nöjd så är det svårare med motivationen och det är faktiskt så grymt tråkigt med sopporna. Nu är jag förkyld och det är anledningen till att jag inte körde igång i måndags. Jag måste försöka kurera mig med esberitox och halstabletter för halsontet då jag inte kan vara borta från jobbet om det inte är på allvar.

Och det är rätt mycket ursäkter från min sida också! =)

Jag tycker det är tråkigt med sopporna och jag måste bara ge mig fan på det igen.

Japp det var ett tag sedan. Mycket har hänt och mycket i huvudet. Jag kämpar fortfarande med mig själv och verkar väldigt ambivalent vad gäller helfarten. Jag körde stenhårt i en vecka och sedan i söndags bestämde jag mig för att äta. Och ja på den vägen är det. Igår fyllde jag år och bestämde att äta men att äta bra. Och förutom födelsedagstårta så lyckades jag bra. Jag hade tänkt att ta helfart idag, men jag var jättedålig i magen och hade jätteont i morse. Jag klarade inte att dricka vatten och bestämde mig för att ta det lugnt idag. Jag har fortfarande ont och känner hur det kör och kniper om vartannat!  Jag ska tillbaka. Det är vad jag vet.

Om jag gått ner allt vill jag inte gå upp igen. Jag läser om många andra som går upp sitt igen och jag vill inte det. Jag vill hellre känna mig redo på att bli normalviktig. Jag har faktiskt ändrat många tankar denna veckan och igår när jag stod och borstade tänderna flög en tanke genom huvudet som det så ofta gör, men denna vet jag inte om jag har tänkt innan. Plötsligt tänkte jag Jag älskar mig. Punkt! Inget ... även om jag ätit dåligt, eller så jag borde ju klara detta. Eller någonting. Bara Jag älskar mig. Det var coolt. Det brukar vara kopplat till ångest. Jag är nöjd idag och har ett lugn i magen. Så därför är jag säkrare på mig nu än för tre veckor sedan.

Jag tycker också att det är skönt att jag numera räknar den mentala omställningen som viktrelaterat jobb. Innan tyckte jag bara jag var duktig om jag lyckades med maten. Men psyket är ju viktigare. I a f för mig just nu. Och jag ska komma igen med träningen. Men jag känner mig stressad av att jag jobbar mycket och inte har så mycket fritid. Men så är ju livet så det är inget jag kan låta bli. Måste bara hitta en bra balans jag kan leva med.

Tack för att ni finns där ute. =)

Japp dagen och humöret ordnade upp sig sedan. Jag var rätt kinkig ett tag men sedan blev det bra. Jag prövade klänningar som sitter väldigt annorlunda nu än förr. Bumpe såg det också och det är alltid roligt när någon annan håller med mig! =) 

Jag har haft en så skön lördag. Jag har tvättat men det är det enda "vettiga" jag har gjort. Eller ja det är väldigt vettigt att ta hand om sig och bara slöa också ibland. Så det så. Jag har spelat guitar hero och kollat på film. Samt ätit mina tre soppor.

Fan så tråkig den delen av dagen är. Andra ringde och frågade om vi skulle följa med och äta sushi. (MMM sushi!) Men jag orkade inte följa med idag. Alls.

Vi får se vad som händer. Det senaste budet från mig själv till mig själv är att jag verkligen ska äta helfart i tre veckor till, för det har jag redan köpt mat för. Sedan hoppas vi att jag antingen är peppad nog att ta någon eller några veckor till med helfart, eller att jag har tröttnat och tar det på typ halvfart. Japp. Det är nämligen så supertråkigt med sopphelveten istället för mat!